Vad är dominans?

Skrivet av Beatrice Pettersson, retoriker och diplomerad hundinstruktör, 2017-01-18.
 

"Du ska gå först..."

Har du fått höra att din hund är dominant? Att du måste vara hårdare mot den så att den inte stiger över dig i rang? Vissa privatpersoner, men även hundtränare, lär ut hur du som hundägare ska lära dig att få hunden att vara under dig i rang. Det ges exempel på att du ska äta ur hundens matskål, alfarulla hunden, kliva först ut genom dörren och se till att hunden aldrig går före dig på promenaden. Detta är något som är taget från den norska psykologen Thorleif Schjeldrup-Ebbes gamla teori om hackordning, och är således en gammal syn på hundträning.
 

Hackordning av Schjeldrup-Ebbe

Schjeldrup-Ebbe gjorde nämligen observationer på höns i en inhägnad som sen applicerades på hundar. Hönorna hade begränsat med föda och utrymme och psykologen observerade att höna A hackade på hönorna B-Ö, medan höna B aldrig hackade på höna A men däremot på hönorna C-Ö osv. Det var med andra ord inte ett slumpmässigt beteende och något som Schjeldrup-Ebbe kom att kalla hackordning. En forskningen som sen togs vidare till får, nötkreatur, grisar och vargar.
 

Rangordning och hierarki

Begreppen "rangordning" och "hierarki" började sedan skapas som alternativ till "hackordning" som syftade på beteendet aggression hos fåglar. Det/Den ledande i rangordningen fick benämningen dominant och de under den dominante fick benämningen subdominanta. Detta var stort hos etologerna under 30-50-talet och man ansåg att man upptäckt något stort för forskningen, men under 60-talet började detta ifrågasättas. En sak etologerna förbisett var det faktum att studierna hittills endast genomförts på djur där resurserna varit begränsande samt att djuren varit i fångenskap. Amerikanska etologen Thelma Rowell började studera apor utanför fångenskap och såg nya mönster. Denna hierarki man talat om utvecklades endast på de apor i fångenskap, och det var inte den dominanta som hackade på de som var under den dominanta, utan de var de subdominanta som försökte upprätthålla rangordningen genom att försöka undvika konfrontation med den dominante. Med detta resultat och obduktioner som visade stressymptom hos aporna, menade Rowell att den strikta rangordningen var ett tecken på sjukdom - djuren befann sig inte i en naturlig harmoni.
 

Begrepet dominans är dåligt definierat

Efter att denna forskning kom fram visade det sig att även dominansbegreppet var dåligt definierat, forskare och andra personer definierade det olika. På 70-talet bestämdes det därför att dominans skulle betyda företräde. Företräde till vatten, föda, viloplats eller partner och således har begreppet enbart betydelse när resurser börjar bli begränsade eftersom det i annat fall finns fri tillgång till det. Rowells teorier om att det är de subdominanta som upprätthåller den så kallade rangordningen har fortsatt understrukits av nyare forskning. Beteenden som är aktivt dominanta är sällsynta med andra ord.


Flocken bygger på samarbete och kärlek

På senare tid har intresset för dominansbegreppet och aggression ökat. Nu menar man på att förhållandet hos djurgrupper är kärleksfulla och vänskapliga, med andra ord bygger de inte på aggressiva relationer som man för längesedan trodde. Djuren samarbetar i jakt, håller värmen genom kroppskontakt, skyddar varandra mot fiender och de talar om för varandra vart mat finns. Detta har även David Mech, känd vargforskare, sett i sin forkning inom vargflockar. Han menar på att vargflocken inte alls bygger på denna hackordning som Schjeldrup-Ebbes forskning visade på, relationerna byggde snarare på ömhet, vänskap, kärlek och tillgivenhet och inte på den skrämda underkastelsen. 


Ledarskap VS. dominans

Idag förväxlas tyvärr dominans med begreppet ledarskap. Ledarskap inom etologin betyder "den som leder flockens förflyttningar", därmed kan flockledare varieras beroende på flockens behov och har därmed inget med dominans att göra. Dominans träder endast i kraft om harmonin i flocken hotas på något sätt. Att dominans idag feltolkas kan även bero på dess betydelse i människovärlden. En dominant person tar plats och är aggressiv och eftersom dominans i djurvärlden är de subdominantas undvikande beteende så är det inte konstigt att dominans misstolkas.


Så hur ska vi tänka då?

Det finns ingen forskning som stödjer att om du som hundägare är dominant mot din hund får det lättare, snarare svårare eftersom aggression förstör förtroendet mellan hund och ägare och istället gör hunden osäker. Att hunden vaktar liggplats, mat eller matte och husse är inte heller något man kunnat finna sakligt stöd för att det ska bero på att husse eller matte är utsatta för dominans. Eftersom du inte äter hundens mat finns det ingen anledning att använda begreppet i dessa situationer, istället menar etologen Per Jensen och engelske problemkonsulten Roger Mugford att man bör använda begreppen tillit och förtroende, om något går fel inom dessa områden är det i tilliten och förtroendet det brister. Snor du hundens matskål ett flertal gånger kommer hundens förtroende för dig att minska och utifrån det kan hunden börja morra mot dig. Tillrättavisningar och bestraffningar förstör förtroendet er emellan, bygg istället upp ett förtroendet och tillit till hunden genom belöningar och att visa hur du vill ha det. Med andra ord kan du med gott samvete låta hunden äta ur sin egen matskål samt låta den gå först på promenaden, att inte låta hunden gå först ut genom dörren kan dock ses som en säkerhetsgrej. 


"En morrning ska inte tolkas som att ”jag tror att jag kan dominera dig”, utan som ”jag är rädd, jag litar inte riktigt på dig."

"Inlärning har, såvitt vi vet, inget samband med att dressören måste vara dominant."



Per Jensen, etolog